Dragsmarks klosterruin är välkänd för bohusläningar. En kortfattad information om klostret finns att läsa på en tavla som Riksantikvarieämbetet har låtit sätta upp intill ruinområdet. Vad som nu kan ses är de lägre delarna av kyrkans yttermurar, resta efter utgrävningarna i slutet av 1800-talet. I övrigt ligger resterna av klostret under jord, förutom vad som döljs under delar av mangårdsbyggnaden på gården Kloster alldeles intill. Klostret tillhörde premonstratensorden. Denna hade ytterligare ett kloster i det dåtida Norge, nämligen i Tønsberg. Resterna av klostret i Dragsmark har – till skillnad från det i Tønsberg - aldrig blivit föremål för mera omfattande arkeologiska undersökningar. Förutom skribenter som har utarbetat populärt hållna presentationer, i en del fall med missvisande innehåll, har det heller inte lockat någon forskare att fördjupa sig i frågor om dess tillkomst och verksamhet. De stora norska samlingsverken över Norges historia nämner över huvud taget inte premonstratensorden och dess två kloster inom landet. I fråga om klostret i Tønsberg finns det övertygande dokumentation som rör dess läge i staden men inte heller i detta fall tycks det bland forskare finnas intresse för att sysselsätta sig med frågan varför just premonstratensorden valdes. Den föreliggande artikeln vill försöka ge svaret. Varför anlades det premonstratenskloster i Tønsberg och Dragsmark?

Läs hela artikeln här